Tankar från Dublin

Tjena, tjena, long time no see!

Har nu kommit tillbaka till Nordea kontot efter att ha arbetat som User Account Managment för Nokia i ungefär 8 veckor. Problemet där var att man inte hade samma möjlighet att uppdatera saker som bloggar och brev, pga inga uppehåll annat än rasterna (och de tänker jag inte spendera framför en dator, sorry, men spenderar man ungefär 7h framför datorn vill man ha vissa uppehåll). På Nordea kan man göra det eftersom det brukar lugna ner sig på eftermiddagen (varierar ju från dag till dag, men oftast kan man få vissa andningspauser under slutet av dagen). Så det kanske kan börja bli lite mer regelbundna uppdateringar..

Det är början av januari och året har börjat strålande, när jag kom tillbaka till arbetet efter min lilla semester hemma i Sverige så visade det sig att vår kära TL upptäckt vår matkartell och brytit upp den. Jag och två andra arbetskamrater (David och Lina) brukade ta lunch samtidigt men nu har vi lunch med ungefär 45 minuters mellanrum vilket inskränker på våra möjligheter till att mygla en extra kvart för att kunna käka tillsammans. Har med att göra att vi lagar mat åt varandra så man slapp fixa lunchlåda Varje dag, istället är det att man har en dag och så lagar man åt många mer. (Vi var fem pers med de andra hade såpass flex att de kunde ta lunch tillsammans med oss, det var bara vi som fick fuska en kvart fram och tillbaka för att kunna äta tillsammans..)

Ju äldre man blir, desto visare blir man. Och under min vistelse här i Dublin har jag lärt mig den bästa bakfyllekuren (kan gärna komma med andra tips om ni har något bättre).
Fick uppfinna den när jag arbetade övertid lördagar men gick ut på fredagskvällen..

Recept:
1st Beroccatablett
1st Treo
1st C-vitamintablett (inte nödvändigt men hjälper för den extra kicken)
2st jordnötsmackor eller dyl fet mat (hamburgare & pommes is the shit men inte lika lätt att få tag i om man skall till arbetet...)

Annars kan jag säga att jag är stolt över mig själv, gjorde en insats och fixade all maten till Nyårsfirandet och, hör och häpna, det smakade faktiskt rätt okej. Visst, en viss väg kvar innan man blir mästerkock, men man är på god väg!

Signing out // Lady Elin